Utmanad av Sumpans sosseelit, Nathalie

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 - vad står där? "bildl. fängsla II subst arreste-" Föga underhållande.... Nortedts engelska fickordbok

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid? Självklart monitorn, om jag sträcker den rakt fram. Ett glas vitt om jag riktar handen mer västerut.

3. Vad var det senaste du såg på tv? Helvetes Jä**a hockeyn

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:Gissning: 23:15 (rätt svar 23:06)

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu? Nån slags teveprogram. Kanske nyheterna?

6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då? Gungade och åkte lite rutschbana. Rätt kul, men plåten låter konstigt på mitten. Kanske är den inte gjord för 0,1 ton

7. Vad tittade du på, innan du började svara på den här undersökningen? Solidaritetsbloggen såklart

8. Vad har du på dig?En helt ofattbart äcklig morgonrock som inte sett insidan av en tvättmaskin på många år.

9. Drömde du något inatt? I så fall - vad? Lite mysko. Jag drömde om att jag räddade en kompis ur en bil som hamnat i sjunklera. Drömmen har sitt ursprung i att jag igår såg ett husbygge i centrala gbg där stadens lerbotten avslöjades.

10. När skrattade du senast? Absolut inte under hockeyn. Däremot under gungningen

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu? Snygga reklamaffisher från os 1912, 1920, 1924, 1928, 1936 och 1948.

12. Har du sett något konstigt på sistone? Det där med leran kändes konstigt. Plus en kul bok jag snodde på kinesiska konsulatet om USA:s oförmåga att leva upp till de mänskliga rättigheterna.

13. Vad tycker du om den här utmaningen?Nja. Jag gillar utmaningar men detta är lite för snuttifierat för min smak.

14. Vilken var den senaste film du såg? Minns ej

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa? Mycket, men först av allt ett hus i Karlstad!

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till. Jag har spytt efter ett åk i flumriden på Liseberg

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara? Här tillåts man vara äckligt egoistisk. Jag tänker ta möjligheten... Boltic tar SM guld nästa år

18. Tycker du om att dansa? Nej

19. George Bush? Enligt, förhoppningsvis falska, rykten skall han vara från Värmland. Det gör saken ännu värre. Fy fan!

20. Föreställ dig att ditt förstfödda barn är en flicka... Vad får hon heta? Sanna om jag får välja. Jag kommer dock inte få det.

21. Om ditt första barn var en pojke, vad skulle han få heta? Det håller jag hemligt.

22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?Ja, fast i så fall inte i nått varmt miffoland.

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten? Det verkar orimligt att jag skulle komma dit. I varje fall om man går efter kyrklig aktivitet.

Hjärtligt tack alla som anmält sig till Solidaritetsbloggen. Vi är uppe i 3100 kronor insamlade till Unicefs arbete mot könsstympning av flickor i central/östafrika. Med tanke på det avstannade antalet nya medlemmar verkar det även bli slutsumma för Solidaritetsbloggens första insamling. När jag återkommer från östern drar vi igång nästa resa. Var den bär hän bestämmer vi tillsammans, enligt demokratiska principer.

Naturligtvis går det fortfarande att hoppa på könsstympningståget!

Jag blir så ledsen på idrottvärlden. De som följt den här bloggen från start vet att jag har ett ganska kärleksfullt förhållande till sport, och att mycket grundar sig i barndomsbesök på Tingvalla IP, bandylaget Boltics hemmaplan, tillsammans med min pappa. Ända sedan lille Baloo kom till världen har jag längtat efter att se glädjen i hans ögon när domaren blåser igång matchen. Stoltheten att få sitta där tillsammans med pappa. Att komma nära sina idoler. Att stå med autografblocket i hand efter matchen.

Jag är inte längre lika entusiastisk. Efter att jag blivit förälder ser jag idrott ur en annan synvinkel. Idrotten skapar, och förmedlar, värderingar till unga flickor och pojkar. Vissa hävdar att idrott och politik inte hör ihop. Det gör det givetvis, och det oavsett om vi vill det eller inte. Jag vill inte tro att idrott existerar enbart för att vissa, i huvudsak grabbar, skall gnida ihop en livsinkomst på några år aktivt sportande. Det kan inte vara idrottens främsta uppgift i ett samhälle.

En övervägande del av idrotten handlar istället om att kunna fungera tillsammans med andra, i ett lag. Att jobba mot samma mål. Att respektera varandras olikheter och se hur de kan användas till något positivt. Att individerna aldrig är större än laget. En sund kropp i en sund själ... osv.

Gårdagens besök på Borås Arenas bortaläktare handlade inte om något sådant. Där handlade det lite om det egna laget, men mycket om motståndarna. Där fanns inga pappor, i alla fall inga med barnen med. Och det förstår jag. Domaren var en bögjävul. Motståndarna horor och fittor. På storbildsteven glimrade ibland Solnatattare förbi och många ville "döda den jäveln" på topp.

I söndags gjorde spanjorerna apljud när Barcelonas Etóo rörde vid bollen. Linköpingspubliken göjorde detsamma när Odoya hade pucken i semifinalerna och Djurgårdens mörkhyade målvakt fick bananer kastade mot sig innan gårdagens match mot Hammarby. Pär Ledin i "mitt" lag skriker tjockis åt Tommy Salo i direktsändning och Lazios De Canio gör fascisthälsning åt publiken när han blir utbytt. Blåvita, maktgalna, styrelsemedlemmar skickar pengar världen runt för att undvika skatt och det kostar en tusenlapp för en förälder med två barn att se någon av finalerna i ishockey.

Och idrott är inte politik...

Hur förklarar man för en femåring vad är hora är? Och varför publiken skriker det åt motståndarna? Vad en bög är och varför är det fel att vara det? För det måste väl vara något negativt eftersom domaren tydligen är det? Och han gillar vi väl inte? Eller...

Baloo har legat på latsidan, när det gäller bloggandet. Vad gäller andra aktiviteter har mer skett den senaste veckan. Mycket talar tyvärr för att det blir några veckors ytterligare uppehåll i skrivandet då det på torsdag morgon bär av till utlandet på bröllopsresa.

Lovar, eller kanske snarare hotar, dock att komma tillbaka. Laddad till tänderna med kommentarer kring känslan att vara borta från lillen i nio dagar :(