Jag får det helt enkelt inte att gå ihop längre. Bloggandet får hamna på undantag. Bättre det än att någon annan blir utan uppmärksamhet. Nya läsare får gärna ta en titt i min inläggshistoria. En gång i tiden var jag nämligen en kreativ och relativt intressant.

De senaste veckorna har varit i det närmaste kaotiska. Udda för en som annars har det ganska avslappnat. Jag har dock fått en ny älsklingssysselsättning. Att hämta på dagis. Det är så gôtt att ha något att se fram emot under arbetsdagen. Något att längta efter när ungarna tjatar som mest hål i huvudet på en. Någon som man vet blir glad av att träffas igen.