Trots att det snart gått ett dygn vill det dåliga samvetet inte riktigt släppa. Det var naturligtvis aldrig meningen att det skulle gå så fel. Vi skulle bara ner en vända på stan och kolla in klänningläget. Kanske ta oss råd med en billig lunch, men sedan hem och spara pengar framför teven. Tji fick vi...

Jag har aldrig varit vidare välklädd, men som jag sett ut det senaste året är det besynnerligt att inte morsan Baloo sagt upp kontraktet och letat vidare efter ny hane. Det känns bara så fel att lägga pengar på kläder när det är ständig kort om lön på kontot. 1100 spänn för jeans och en skjorta, hur många paket blöjor är det? Ett drygt barnbidrag bara för att jag ska se flashig ut på en 30 års fest. Det är klart att man går runt med en klump i magen efter sådana onödiga utsvävningar.

I vilket fall som helst händer det mycket kul under en shoppingtur. Vi har ganska olika tankar kring det här med att vistas i varma, överfulla, klädaffärer.

Så här brukar det låta när vi handlar till mig.

morsan B: Fan va du ser ut. Nu MÅSTE du köpa lite nya kläder. Kanske med någon nytt spännande färginslag. Som tex vad som helst utom kolsvart?
farsan B: Ok, men du vet vad jag tycker om att shoppa.
morsan B: Sluta klaga björnjävel och kom med nu.
I affären
morsan B: Det här var väl snyggt?
farsan B: Bra, då tar vi det, betalar och drar.
morsan B: Va? Du måste ju prova det fattar du väl!
farsan B: Prova? Du, jag har rationaliserat bort den fasen. Går direkt på det viktiga, köpet.
morsan B: Dumma dig inte nu. jag följer med in.
farsan B: Nej, kan jag inte få prova själv.
morsan B: Sluta tramsa
farsan B: Jaja
morsan B: Blä, det luktar ju fotsvett här, är det du?
farsan B: Men jag sa ju åt dig att stanna utanför. Passar detta eller?
morsan B: Eh, ja men de verkar sitta lite konstigt över...
farsan B: TACK, då tar vi dessa

Tid: 5 minuter.
Surhetsgrad: Minimal
Onödigt velande i massa olika affärer innan man går tillbaka till den första och köper det man provade först: Minimalt

Så här kan det istället gå till när vi handlar till morsan B.

morsan B: FAN, jag har INGET att ha på mig. *inledande snyft, sedan ren och skär ilska*
farsan B: Men älskling, du är ju jättesnygg i det där du har på dig nu.
morsan B: Va? Vet du när jag köpte det här?
farsan B: Ehh, i det var väl i höstas *redan här känner jag vart åt det lutar*
morsan B: I höstas? Det här har jag haft sedan innan vi träffades. Är du blind eller?
farsan B: Oj, men du är ju så snygg i allt. Hur ska jag minnas allt fint du köper? *försöker begränsa skadan*
morsan B: Ge dig, nu åker vi till stan och handlar
farsan B: Vi har lite dåligt ställt just nu. Kanske det är bäst att vänta lite?
morsan B: Då tycker jag att du kan vänta med avgiften till golfklubben.
farsan B: När går bussen?
I affären. Vilken som helst av de 15 jag tvingas runt i
morsan B: Vilken är snyggast av de jag provat nu?
farsan B: Men du. Jag kan inget om kläder. Ta den du gillar bäst.
morsan B: Svara nu!
farsan B: Ok, den bruna.
morsan B: Den bruna? Jag ser ju tjock ut i den.
farsan B: Men ta den andra då?
morsan B: Vadå? Tycker du att jag är tjock?
farsan B: Men nej, det var ju du som sa det?
morsan B: Så du tycker att jag är tjock!
farsan B: NEJ, men jag tycker att den bruna var snyggast.
morsan B: BLABLABLABLABLABLABLABLA.... du tycker att jag är tjock!
farsan B: Men ta båda då så vi kan gå hem!
morsan B: Nej, jag ville mest bara prova. Vi kollar i nästa affär istället.
farsan B: Måste vi...
morsan B: JA!

Tid: 2 timmar och 55 minuter
Surhetsgrad: Maximal
Onödigt velande i massa olika affärer innan man går tillbaka till den första och köper det man provade först: Maximalt