Kräva kräftor dessa drycker?
Alkohol och barn hör ju inte ihop. Men alkohol och föräldrar? Vad gäller egentligen där? Valborg firades enligt svensk tradition, med umgänge och sprit. Ungarna i föräldragänget levde rövare och de vuxna satt kring långbordet och skålade. För oss var det nemas problemas, den lille somnade tidigt och efter det hade vi fria händer, för glas. För andra var det värre. Sömnlöst. Vissa tog det lugnt med etanolen för att kunna hålla koll på kidsen sina, andra försökte kombinera. Med blandad framgång.
Min egen uppväxt var inte absolutistisk, men inte många öl ifrån. VAD JAG MINNS fanns det ingen sprit på de fester som hade både vuxna och infanta besökare. Det gick lugnt och städat till. Midsomrar, valborgar och nyår firades i annan anda än spritångans.
Jag är inte helt säker på hur jag vill att det ska bli. Att tramsa runt berusad framför medvetna barn känns inte aktuellt. Men några glas glansig vätska på kräftskivan vill man ju inte gärna vara utan. Här uppstår en helt ny intressekonflikt. Mellan det egoistiska begäret att få bli lite skum och slurig, och den mer altruistiska övertygelsen att barn inte skall hänga med berusade gubbar, särskilt inte om gubben råkar vara den egna farsan.
Tyvärr vet jag ju vilken sida som kommer att segra. Baccus har inte mycket att sätta emot när lille Baloos hälsa står på spel. Det blir till att smygsupa på jobbet i fortsättningen, bland andras ungar...
Alkohol och barn hör ju inte ihop. Men alkohol och föräldrar? Vad gäller egentligen där? Valborg firades enligt svensk tradition, med umgänge och sprit. Ungarna i föräldragänget levde rövare och de vuxna satt kring långbordet och skålade. För oss var det nemas problemas, den lille somnade tidigt och efter det hade vi fria händer, för glas. För andra var det värre. Sömnlöst. Vissa tog det lugnt med etanolen för att kunna hålla koll på kidsen sina, andra försökte kombinera. Med blandad framgång.
Min egen uppväxt var inte absolutistisk, men inte många öl ifrån. VAD JAG MINNS fanns det ingen sprit på de fester som hade både vuxna och infanta besökare. Det gick lugnt och städat till. Midsomrar, valborgar och nyår firades i annan anda än spritångans.
Jag är inte helt säker på hur jag vill att det ska bli. Att tramsa runt berusad framför medvetna barn känns inte aktuellt. Men några glas glansig vätska på kräftskivan vill man ju inte gärna vara utan. Här uppstår en helt ny intressekonflikt. Mellan det egoistiska begäret att få bli lite skum och slurig, och den mer altruistiska övertygelsen att barn inte skall hänga med berusade gubbar, särskilt inte om gubben råkar vara den egna farsan.
Tyvärr vet jag ju vilken sida som kommer att segra. Baccus har inte mycket att sätta emot när lille Baloos hälsa står på spel. Det blir till att smygsupa på jobbet i fortsättningen, bland andras ungar...
posted by Farsan_Baloo at 2:51 fm
10 Comments:
Bilkörning är ju ganska lätt jämfört med barnuppfostran. Så länge man är tillsammans med eller på utryckningsavstånd från sina barn är det väl självklart att samma promillegräns gäller. Många tycker inte alls så, och då undrar jag varför det är så förtvivlat viktigt att dricka alkohol i vuxen ålder.
Alltså, låt bli alkohol om du inte är på annan ort, så långt borta att du hinner nyktra till på hemresan.
Allt annat är vårdslöst samt taskigt mot barn som inte förstår vad berusning innebär.
Instämmer med cppappan. Som den nästanfinne jag ändå är så är jag ju inte direkt känd för att spotta i glaset men de senaste månaderna har varit relativt vita.
Och det är ganska intressant att vara nykter på en fest. Vuxna beter sig så lustigt då...
Jag tycker föräldrar och alkohol går bra ihop - så länge barnen finns på annan ort med barnvakt.
Problemet är kanske störst när föräldrarna bara anlitat vakt till själva fyllan och glömt bort hur fruktansvärt bakfyllan sliter på kroppen när man inte är en ungdom längre!
Att bara stoppa ungarna i säng håller inte, man vet aldrig när man måste ila iväg till akuten och även om man åker ambulans vill man nog vara lite koherent när läkaren talar om vad som är fel på kotten.
Säger jag, men själv har jag förstås växt upp på feta fyllefester hela min barndom utan en enda incident.
'asg', du e för skön du!
En annan aspekt på barn och alkohol är att ens egen tolerans vad beträffar starka drycker är låg för att inte säga obefintlig. Jag väger in på ungefär 115 kilo, och det skall inte märkas på mig om jag tar en starköl rent promillemässigt. Lik förbannat somnar jag prompt klockan 22.00 de dagar jag druckit alkohol. Snart sex år av grava sömnrubbingar sätter sina spår. Fyra barn mellan (snart) tre och (snart) sex kan hålla igång nätterna igenom även när de är friska...
Men jag håller med om att det bästa är att inte vara berusad inför sina barn.
Jag dricker visserligen när mina barn är med men det blir mest något glas vin till maten. Vet inte hur det kommer sig men jag har en spärr att jag inte ska vara berusad när dom är i närheten men jag tycker det känns helt okey att jag och maken delar en flaska vin till maten. Nu dricker inte jag mycket eller ofta så jag har inte känt att det här är nåt problem men det är en viktig fråga. Alltför många barn ser sina föräldrar alltför berusade alltför ofta.
Det här är ju inte helt lätta frågor och självklart ska barn slippa se sina förälsdrar berusade. Man ska heller inte vänta tills dom har somnat och sätta igång och supa hårt för man är ju förälder med ansvar och måste kunna ta hand om sina barn även om dom sover i ett rum i närheten.
När Lillstrumpa va liten så dracks det aldrig alkohol hemma (för min del då) om hon oxå va hemma. Alkohol = barnvakt.
Numera är hon stora damen och då har jag ruckat på den regeln lite så att jag kan dricka vin eller öl hemma men det sker till mat och jag är väldigt vaksam på dagsformen så att jag håller alkoholeffekten kort. Ibland räcker det med att jag luktar på korken för att känna av det och då blir det typ ingenting.
Fortfarande är det dock så att blir det rummel av så blir det inte hemma och med henne ivägpackad till nån av dom talrika släktingar som gärna håller en vakande hand över henne åt mig.
Men hon har på allvar tjurigt börjat propagera för att få va hemma och inte behöva socialisera sig med yngre kusiner. Tonåren is just around the corner åldersmässigt men mentalt är hon redan där. Hu.
Jag har nog samma bakgrund som sentenser ovan.
Tyckte föräldrarna var ovanligt roliga och snälla när de hade full fest i huset. Och så tappade de kollen och man kunde vara ute och leka mycket sent, fick ok att bada nattbad och sånt... Kort sagt: när det är sällan har det sin charm. Hade vardagen sett ut så, hade det väl spårat ur.
Alkoholfixering slår fel. I vissa sammanhang ses ett halvt glas vin som helt förkastligt, medan att supa omåttligt på en fest ses som helt accepterat, i vissa lägen. Hur ska ungarna tolka det?
Föräldrar som smusslar med sitt vin - för barnens skull? Jag tycker det är löjligt. Men jag tycker att man kan bespara småbarnen att vara med på blöta vuxenfester - för allas skull. De vuxna behöver få koppla av med andra vuxna.
Ska man vara kapabel att ta hand om ungarna måste man vara tillräckligt klar i huvudet och avstå de där extra glasen, och de kan få slippa höra det där snacket som spårar ur när folk ska berätta hur saker verkligen är.
Fylla tillsammans med barn tycker jag är helt förbjudet. Däremot, visst är det okej att dricka ett glas vin till maten. Men å andra sidan lär sig barnen att alkohol är en naturlig och vardaglig sak, speciellt när de blir äldre, och personligen tycker jag inte att man ska ha den synen på alkohol. Det är ju faktiskt en drog som är giftig för kroppen.
Jag valde att låta bli helt. Med en egen uppväxt där alkohol hade en lite för framträdande roll var jag glad åt att med så lite ansträngning kunna låta mina egna barn få en alkoholfri uppväxt.
Det blev faktiskt så att jag slutade dricka helt och hållet. Jag hittade liksom ingen anledning längre. Skönt, hälsosamt och billigt! Och jag tror att min inställning också smittat av sig till nästa generation.
Skicka en kommentar
<< Home