En första avstämning av reklamkontot visar på 0.00 intjänade dollars till välgörenhet. Verkar trots allt inte bli Baloo som fixar milleniummålen.....

Så är det då dags att fylla ytterligare en hemmadag med vettigt innehåll. Vädret tillåter inga större friluftsupplevelser och det verkar orimligt att inomhusaktiviteterna på orten blivit fler sedan igår. Således talar mycket för en upprepning av tidigare dagar. Det är högst förvånande att jag inte tröttnar, brukar annars vara något jag är fullkomligt lysande på.

Undrar föresten hur stort tålamod damerna på biblioteket har med oss. I början hände det faktiskt att de nästan log när vi kom indrällandes med barnvagnen. Grabben var relativt tystlåten och låg snällt på golvet och tittade i en av pappa vald bok. Nu är situationen något mer rörig.

Biblan är det roligaste som finns och listetta är att dra ur alla barnböcker ur hyllorna, välja den största, springa genom hela byggnaden och glatt skrikandes ge boken till någon främmande besökare. Jag har två funderingar angående detta beteende.

För det första. Är det över huvud taget någon idé att försöka uppfostra honom att inte möblera om i bokhyllorna? Hittills har jag glatt städat upp efter oss och skrattat åt hans iver att föra släktens stökighetsarv vidare. Är det något som kommer straffa sig senare, eller är det bara bra koordinationsträning att plocka med böckerna?

För det andra. Hur mycket plats har man rätt att ta som småbarnsförälder. Personligen har jag inget emot andras (glada) småstökiga ungar, men ibland händer det att man snappar upp en blick eller två från folk med andra tystnadspreferenser.

Slutligen vad som skulle vara en uppskattad affärsidé för oss med nuntra, men livliga, barn. Rensa en lagerlokal från alla barnovänliga föremål. Släng in lite ofarliga prylar men behåll större delen av golvytan. Ta en vända förbi närmaste antikvariat och införskaffa en blandat tidskriftspark. Sätt några mjuka stolar i ett hörn och ta 25 spänn i inträde. Succé!