Google

söndag, februari 26, 2006

Vill minnas att jag för några veckor sedan listade saker som jag är dålig på och vill komplettera med min absolut svagaste sida. Nej föresten, så var det nog inte. Det hade med undligheter att göra.

Nåväl, jag ska i alla fall bekänna att jag är helt otroligt värdelös på en grej, vilket kan komma att bli ganska obekvämt om några år. Det handlar om gamla och sjuka människor, värst är kombinationen av dem.

Jag är ganska bra på att umgås med de flesta sortens människor. Bråkiga och uppkäftiga ungar brukar jag exempelvis fixa bra. Svärmödrar är en enkel sak och även sura mattanter brukar jag kunna få på riktigt bra humör. Men, när det kommer till gamla eller sjuka, eller gamla och sjuka människor går jag bet. Jag klarar det helt enkelt inte och det är något jag verkligen ogillar mig själv för.

Kommer ihåg när mormor behandlades för cancer och jag åkte själv till sjukhuset för att hälsa på henne. Jag märkte direkt när jag gick in i entrén att det skulle bli jobbigt. Allt var vitt. Alla var allvarliga. Läkare småsprang genom korridorerna, troligen på väg till någon stackars människa som hade det svårt. Det gav mig panikkänslor och jag var ett tag på väg att vända. Väl uppe hos mormor blev det här bara värre. Där låg hon och var svag och nedbruten av allt cellgift, och det enda jag kunde tänka på var att komma där ifrån. Det var inget stort ögonblick i Baloos liv.

Hur ska det gå när mina föräldrar inte orkar leva ett aktivt liv längre. När det är dags att betala av skulden till de två som hjälp mig och tagit hand om mig sedan dag ett i mitt liv. Då duger det inte att stå vid sängkanten och tycka synd om sig själv. Som tur var har jag två systrar till min hjälp, men det känns ändå inte bra att inte säkert veta att man klarar av en så enkel sak som att finnas till hands när ens föräldrar inte orkar längre.

Jag har en otrolig respekt för de som varje dag hjälper äldre och sjuka människor. Som tar hand om dem och ger dem ett värdigt liv. och, jag kan inte för mitt liv förstå hur man som anställd på ett ålderdomshem kan få mindre lön är en fabriksarbetare. Vilken fåne som helst kan övervaka en robot, men det krävs stort hjärta och en god portion empati för att torka skit, mata och bry sig om främmande, äldre, människor. Att jag tjänar mer på att ha hyfsat kul vardagar 8-16 än en undersköterska med betydligt större ansvar och mer oregelbundna tider känns även det tveksamt.

1 Comments:

Anonymous Anonym said...

Mina föräldrar sa en bra sak till mig när jag uttryckte samma oro som du skriver om. De sa att: "lånet du fått från oss betalar du tillbaka till dina barn." Det gällde både pengar och kärlek och vad som skulle hända med dem när de blev äldre. Jag tyckte att det var bra sagt. Lite som uttrycket "jorden är inte ett arv från dina föräldrar, det är ett lån från dina barn."

3:20 em  

Skicka en kommentar

<< Home